*asg* *lol* och annat skoj

Jag satt just och läste om Aralsjön på Aftonbladet.se och blev chockad över hur mycket av sjön som är borta. 90 procent! När jag var liten var ju Aralsjön en av de stora sjöarna i världen som man satt och pluggade in tillsammans med städer, floder och annat till geografiproven där man sen skulle pricka ut på tomma kartor var de låg. Och nu finns den knappt kvar.

Fast nu var det egentligen inte alls det jag tänkte skriva om. Utan om en av kommentarerna som folk lämnat angående artikeln. En av människorna hade skrivit något där han/hon avslutade med *asg*. Används det uttrycket verkligen än?

Uttryck som *asg*(asgarv) eller den engelska motsvarigheten *lol*(laughing out loud)...Varför? Jag får en halvhysterisk känsla i kroppen om någon använder det 2010. Som om personen stannade kvar i 2004 och desperat försöker använda skämt som var gamla redan då. Lite som när man skrattar artigt åt någon som drar en rolig historia man hört 135 gånger. Eller så skrattar man inte alls. Men för att det inte ska bli väldigt konstig stämning så ler man lite förstrött samtidigt som 2004-människan själv *asg*'ar. Hur ofta är det vi asgarvar egentligen? På riktigt. Varför asgarvar en del så så ofta i text. Är text roligare?

Överhuvudtaget används väl det här med att göra saker inom stjärnor väldigt lite nuförtiden? Ni vet..*skrattar* *kliar mig i huvudet* *fiser* och andra verb. Eller är det jag som missat något? *undrar*
Släpp sargen och kom in i 2010. *bjuder in*