Minst en sånhär bukett vill jag ge er!!!
Idag har jag haft huvudvärk och varit om möjligt ännu tröttare och hängigare än igår. Därför tackade jag nej till myskväll hos Linda med familj och utgång med Stina. Jag får dåligt samvete över det men samtidigt så trot jag att mina vänner förstår mig. Och DET är jag så himla glad över.
När jag stod och diskade så kände jag hur hjärtat svämmade över av kärlek till mina vänner för att ni är så fina. Ni finns där i alla lägen trots att mitt humör kan skifta som en fikarast på de schizofrenas årsmöte. Men snart så ska jag ha samlat ihop min ork och då jälvar ska vi hitta på saker! Så förtvivla icke, jag är snart tillbaks. Tack för att ni finns kvar i mitt liv. En del saker och personer försvinner, men de man verkligen älskar och som älskar en tillbaks består.
Puss på er älskade vänner. Jag skriver inga namn så blir ingen ledsen men ni vet ju ändå vilka ni är.
lördag 20 februari 2010
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Älskade Louise, klart vi förstår! Och är glada för alla fina stunder vi dock får med dig! puss
SvaraRadera