Tillbaks i Osby

Nu är jag tillbaks i skåneland igen. Jag åkte tåget ner igår morse kl 8.25. Största delen av resan gick bra. Jag slapp ha någon bredvid mig och lyckades småslumra lite emellanåt. Detta hade jag inte kunnat göra utan min älskade iPod i öronen för i närheten av mig satt BARN. Skrikande, bråkande jävla ungar. Jag tycker om en del barn. Andra tycker jag inte ett endaste dugg om. Som de flesta antar jag. Barn på tåg tycker jag oftast inte alls om.
När man bokar biljett kan man välja om man vill sitta i vagn där djur är tillåtna,plats med bord, fönster osv. Varför kan det inte finnas barnfria vagnar? Det finns ju mobilfria vagnar som ska vara lugna. Men kan det inte finnas såna där folk bara är lugna...för det är då fan inte mobilen som är mest störande på ett tåg.

Tåget var lite försenat men mamma och pappa stod snällt och väntade på mig i Hässleholm (tågen stannar sällan i Osby så man får fint vinka hej hej när man åker förbi och stannar två mil längre söderut). Jag tror förresten att det var sveriges längsta tåg. 19 vagnar. När föraren var framme i Hässleholm hade vi i vagn 17 bara hunnit ungefär till Hästveda.

När vi kom hem var det bakelse och kaffe. Efter kaffet tyckte jag mig se något underligt i ögonvrån. Därute vid fågelbadet stod herr och fru gränsand. Först klev frugan ner och snart simmade båda två omkring där.

Jag hann precis fiska fram kameran och fotografera innan fröken Maja hoppade fram från buskarna och skrämde iväg det simmande paret. Vet ni att gräsandshannen kallas drake förresten? Jag kan mycket jag.