Kolsyrerap och dragspelsben.

Hemma i Stockholm igen. Det är lite konstigt men jag åker hem till Osby och jag åker hem till Stockholm.Fast det är väl så att hemma-rhemma för de flesta är väl där man är uppväxt. Hur som haver så har jag nu skumpat på ett tåg större delen av kvällen. Från fem till tio ungefär. Vill man åka billigt får man ta en timme till helt enkelt. Resan gick väl..sådär.

Det är skitjobbigt att sitta vid plats med bord för det går ju absolut inte att sträcka ut benen utan att råka trassla in sig i benen/väskan/annat som står på golvet hos den som sitter mitt emot. Så man får vackert sitta där med böjda ben eller upp och hoppa lite för att inte stelna till helt. Nu har jag ju inga långa skånkar att sträcka ut men tycker ändå det är jobbigt, jag lider med dem som har långa stiliga ben och som behöver sitta som ett dragspel i fem timmar.


Mer på resan? Tja..som de insatta vet så rapar jag ALLTID när jag dricker kolsyra. Det går liksom bara inte att stoppa. Att då ta med sig en cola light på tåget är kanske inte helt klurigt. Efter två klunkar behövde jag rapa men det kändes lite fel att lägga av ett rap där så jag höll igen. Med följden att jag gjorde sånadär "hals-rap" i över en timme. Ni vet, när man liksom rapar fast munnen är stängd. Det bubblar och låter i hela halsen. Jag höjde musiken i min iPod men jag tror inte jag lurade dem mitt emot bara för att jag själv inte hörde mina egna inombords-rap längre...Slutsats, jag ska inte dricka kolsyra i offentliga sammanhang.