Idag såg jag att en vän skrivit på sin msn om att hon är trött på envägs-vänskap och nu rensar ut bland sina vänner. Det fick mig att fundera på om hon inkluderade mig i utrensningen. Jag vet att jag nog inte varit den bästa av vänner när det kommer till att höras av de senaste månaderna. Om jag är kass på att ringa i vanliga fall pga jag helt enkelt inte tycker om att ringa upp folk(det gäller alla från mormor till myndigheter..fråga mig inte varför för jag gillar att prata), ja då har jag varit ännu sämre sen min bror dog. Dock tror jag att mina riktiga vänner och släktingar förstår det. Eller att ni säger åt mig.
För den som undrar hur jag, mamma och pappa mår så kan jag bara svara..upp och ner. Det går inte att förklara för någon som inte varit med om samma sak själv. Ena dagen är det ok och nästa är det åt helvete och det går inte riktigt att vara förberedd på när helvetesdagarna kommer. Det är bara att hoppas de blir färre.
98man behöver inte ringa, skriva eller babbla så ofta för att vara mer än en bekant. Mina vänner (tror jag) är vänner med mej och jag med dom ändå....
SvaraRaderaNä man kan inte föreställa sej de ni jobbar med nu. Man kan bara försöka sätta sej in i situationen. Jag kan ju ännu mindre förstå hur ni har de som e ensambarn.
Kram på dej Lillan/Mia
Fin blogg :)
SvaraRaderaMia: det är ju sant men jag antar att jag själv har dåligt samvete för att jag är så dålig på att höras av. Men som sagt, vänner förstår för de känner mig och vet att jag inte menar ngt illa. Men ibland behöver jag ändå säga det liksom. Lite offentlig ursäkt för min jävla telefonskräck. Hur farlig kan en bit plast vara egentligen?
SvaraRaderaAnonym: Tack så mycket :)
Nej även om jag verkligen försöker och försöker känna efter hur det måste kännas så går det ju bara att gissa hur hemskt det kan kännas när ens älskade bror faktiskt på riktigt är borta. Vi riktiga vänner finns här ändå vare sig du ringer eller inte, och så hojtar vi till lite ibland när det har gått för länge och vi saknar dig för mycket... men samtidigt vill man inte vara för på för du behöver ju få samla dina tankar. Max kommer krypande här nu och säger att han minsann saknar din goa stortå. puss på dig och lita på att vi finns kvar här för alltid!!
SvaraRaderaLinda: tack min älskade vän!!!
SvaraRaderaRiktiga vänner behöver man inte ringa i tid och otid.. Man vet var man har varandra ändå och när man väl hör av sig på något sätt, så är det som om man pratade igår trots att det var för 6 månader sedan!!
SvaraRaderaVill man verkligen hålla kontakt med någon som inte gillar telefoner (och vet om det), så gör man sitt yttersta för att hålla kontakten, även om det blir en envägs vänskap!!!
Visst ska man ge och ta i en vänskapsrelation och det finns många olika sätt att kommunicera.. Men man ska även va rädd om det man har och acceptera olikheterna hos varandra!!! Kanske är just det sista som gör att vänskapen finns där!?
Kramen
Chrissie