Sex månader av sorg och saknad

Sex månader. Ett halvt år. Tiden går så otroligt fort men jag förstår ändå inte att Mikael är borta. Att han inte kommer hem till jul. Att vi inte ska syskonbråka mer. Att vi inte ska köra våra väldigt interna skämt. Att vi inte ska sitta och lyssna på musik genom luren tillsammans. Jag fattar det inte och jag tycker det är så jävla orättvist. Man ska inte dö när man är 43 år.

Trots att det gått ett halvår har vi fortfarande inte fått något klart besked från patologen i Lund, men efter ett långt samtal med obducenten idag känns det klarare. Många av mina tusen frågor fick svar. Hjärtinfarkt.

Jag tänder ett ljus för dig idag kära lilla storebror. Vi saknar dig.

Killar på svenska dejtingsajter.

Det är liksom inte alls samma sak på svenska dejtingsajter...Och då har jag ändå tagit några med i sammanhanget helt normalt utseende(ja de är säkert snälla). Mupparna har ofta lagt till så att man(inte jag iaf)kan kopiera bilder. De flesta har ingen bild alls och söker förmodligen de som ser enbart till inre skönhet...yeah right. Lycka till med att få svar. Eller så kanske de har sin motorcykel, bil eller hund. hur i helvete ska jag bli intresserad nog att svara när jag ser en motorcykel???

Så att jag tröttnat på det här med dejting är kanske inte helt konstigt. Det blir bli att emigrera om man ska hitta en vettig kille.

Amerikanska killar på dejtingsajt

Jag är fortfarande med på sajten meetingmillioraires.com.Det är hur korkat som helst för jag har inte råd (70 euros i månaden är lite VÄL saftigt) att vara med fullt ut så jag kan läsa mailen jag får och svara på dem. Nu kan jag bara se att de skickat och vem som skickat. Att jag inte gått ur än beror på männen som skickar. De allra flesta är från usa, mestadels N.Y eller californinen. Jag tror jag ska ta mig en sväng över atlanten faktiskt.

Killarna på svenska sajter ser ut som..tja..Och om de är snygga är de i 100 fall av 100 oseriösa. Jag har inte sett ett enda exempel på en snygg kille som vill något vettigt(om man nu inte ser enbart kk som vettigt) på svenska dejtingsajter. Vill man slå sina påsar ihop med en kille från nätet i sverige får man hålla till godo med..hmm..mindre än vad jag vill ha.(Inget illa ment mot er som träffat sina killar via nätet)

Jag tänkte visa lite vad jag menar. Här är några (orkar inte lägga upp alla)av killarna från meetingmillionaires. Har visat några förut, här kommer fler. Håll till godo ;)

Smaken är ju som baken men de här faller i alla fall MIG i smaken och det är ju huvudsaken :)

Stand up och fina paket

Nu är klockan jättemycketmittinatten och jag borde sova eftersom jag ska iväg på dop imorgon. Men nu har jag varit så klurig att jag stannat uppe och slagit in doppresenten i förskott. Det ni! Jag tycker det är väldigt roligt att slå in med fint papper och band, rosetter och hej och hå. Men ofta kommer jag på det där med att presenten ska slås in just innan jag ska sticka iväg. Därför har det på sistone blivit en hel del..ähum..här är din present..inuti påsen från hm, ica eller kanske en med hundvalpar på. Grattis.

Det känns inte som om jag gett bort något på riktigt om jag inte har metervis med krullat eller rosettat band. Därför är jag nu uppe klockan halv tre. Om jag lagt mig innan hade jag kanske hunnit göra det i god tid innan kyrkan. Men troligtvis inte. Jag får alltid så mycket annat för mig den där sista halvtimmen innan jag ska gå någonstans.

Jag har även ägnat mig åt att gnugga bort mitt svarta nagellack(det passar inte riktigt på dop). Det hade jag lackat så fint kvällen till ära då jag och några vänner gick på stand-up på Norra brunn. Vilket för övrigt var underbart roligt. Dominik Henzel och André Wickström-tack för att ni fick mig att skratta så kinderna värkte. Det behövde jag!
Okej, nu är det dags att sova.

Mobiljävel

Morgonen började med att jag låste min mobil. Trött som ett as märkte jag att luren hade laddat ur under natten så jag satte i laddaren och skulle knäppa på. Jag fick någon sorts hjärnsläpp och tryckte fel pin-kod tre gånger så jag låste hela skiten. Och självklart kan jag inte min PUK-kod.
Ringde Telia som knep värre än en homofobs slutmuskel på bögparty. Det går INTE att få ut koden via telefon. Okej, säkert bra för en del. Inte bra för mig.

Via hemsidan då? Nej då måste jag ha bank id som jag loggar in på med dosa. Som också ligger i Stockholm. Eller så kunde jag få den via sms-till telefonen. Som jag inte kunde öppna. Eller via post. Till Stockholm. Där jag inte är.

Eftersom jag skulle få min tågbiljett för hemresan imorgon via sms var det bara att bita i det sura äpplet och köra till Teliabutiken i Hässleholm. 6 mil för några sketna bokstäver och siffror. Huvudvärk? Jodå.

Mobilen på bilden har inget med personen i texten att göra. Eller har den det?

Patologjävlar

Hej och hå, idag har varit en dag då det verkligen gått upp och ner.
Jag vaknade och var inte så gruvligt trött som jag varit på sistone och det var så himla skönt. Kanske är det järntillskottet som kickat in och fått mig piggare.

Hur som haver, efter duschen började jag att fundera på om jag skulle ringa patologen i Lund. Vi har nu väntat i exakt 4 månader på att få veta Mikaels dödsorsak. Jag har varit nervös i ett par veckor nu när jag vet att det varit dags för mamma att vittja brevlådan. Tänk om det är idag brevet kommer? Usch och fy. Fast vi vill ju ändå veta. Frågorna är många och svaren få. Därför tog jag tjuren vid hornen och ringde.

Jag svettades och hade hjärtklappning (jag gillar ju inte att ringa upp släkt och vänner ens)så det var ett tufft samtal att ringa då jag trodde jag skulle få jobbiga uppgifter.
Men nä, de är inte klara. FYRA månader efter han dog och tre efter han begravts är de fortfarande inte färdiga.
- Nej för det har ju varit semestrar och så.
Va fan, ska hela sverige behöva stanna för att det är semester? Och hur många börjar sin semester i mars, april eller juni? De borde ju hunnit en bit på vägen då menar jag med tanke på att han dog 20 april.

Visst är det en fin tanke med lång semester åt alla. Men varför stannar allt? Viktiga saker som att sörjade anhöriga får svar på sina frågor och kanske kan gå vidare i sorgen och med sina liv. Men nä. Glöm det. En månad till får vi vänta! FEM månader alltså. Det är så jävla galet. Förr tog det cirka 3 veckor. Funderar på att skriva ihop en artikel om de här galenskaperna.

Att dagen gick upp och ner var väl för att efter det samtalet blev det bättre. Fika med min syster Linda (nej vi är inte biologiska systrar, vi har liksom bara valt det) och sötaste Max. Det blev en del shopping också. Skursaker åt mig (inte kul),presenter för Linda (roligt).
Sen åkte jag iväg till min gamla vän Jessica för middag. Grillat, sallad och ugnspotatis samt vin till det. Gott gott! Att äta mat som andra lagat är bland det bästa jag vet. Jag är själv inne i en extrem trött-på-laga-mat period. Vill icke!

Hoppas ni får en fin lördag.
Nattinatt

Big ben standup comedy

I söndags var jag och två vänner på stand up comedy på Big ben här på söder. Jag tyckte det kunde vara en kul avslutning på veckan som Lena varit hos mig och hälsat på. Det var väl, sådär. Det var kul att gå ut en sväng men stället var ungefär 300 grader varmt så vi stod som packade sillar i en källare med svetten rinnandes längmed ryggraden. Ni som äger stället..det finns en ny uppfinning som kallas luftkonditionering. Kan vara något att tänka på kanske.

Big ben har gratis inträde. Bra tänkte jag som är fattig som en lus.Det är säkert bra underhållare där ändå. Men tyvärr är det väl lite så att man får vad man ger. Nog för att det var en hel miljon människor som skulle uppträda och vara roliga (de tog aldrig slut), så jo vi fick oss en hel del skratt. För av miljonen(ca 10) var det nog tre som var ganska roliga.
Det var ca 50/50 av män och kvinnor som uppträdde men tyvärr-ståupp kvinnor är i mitt tycke nästan aldrig roliga. I stort sett ALLA pratar om dagishämtning, mens och åldersnoja. Gäsp!

En av tjejerna var en argsint liten palestinasjal som försökte sig på att göra politisk humor. Detta med en tillgjord pilsnerfilms-röst. Anderssonskans Kalle goes arg feminist ungefär. Hon var inte som de andra men hon var inte rolig för det. När en kvinna med asperbergers, adhd och vad det mer var kom upp på scen och berättade om knulleriet med sin man, ja då gick vi.